Gunnar Holm, en tjugoårig örlogsmatros från Göteborg, hade tagit på sig en utmaning av episka proportioner. Han skulle uppfinna televisionsapparaten, och INGET skulle få hindra honom. Med en vilja av stål och ett hjärta fyllt av passion, var han fast besluten att skapa något som skulle förändra världen.

Året var 1902 när Gunnar låste in sig i ett hemligt arbetsrum under sin farfars gamla hönshus. Han hade förberett sig noggrant, bunkrat upp med förnödenheter så att han kunde överleva utan att behöva interagera med omvärlden. Han var fast besluten att inte låta något störa honom i hans strävan att bli VÄRLDSBERÖMD.

Dagarna blev till veckor, veckorna till månader och månaderna till år. Men Gunnar gav aldrig upp. Han arbetade outtröttligt, dag och natt, i sitt lilla källarutrymme under hönshuset. Han visste att han var på väg att skapa något stort, något som skulle förändra världen.

Och så, 1957, efter mer än fem decennier av hårt arbete och engagemang, hade han äntligen lyckats. Gunnar Holm hade uppfunnit televisionsapparaten! Med en känsla av stolthet och triumf gick han ut ur sitt lilla källarutrymme för att möta världen.

Han förväntade sig jubel och applåder, uppskattning och evig berömmelse. Han drömde om tacksamhet från alla fotbollsgalna som nu skulle kunna se VM i Fotboll på TV. Men verkligheten var inte riktigt som han hade tänkt sig…

När Gunnar kom ut i den verkliga världen, upptäckte han att utvecklingen hade sprungit förbi honom. Medan han hade suttit i sitt lilla källarutrymme och arbetat på sin uppfinning, hade världen fortsatt att snurra. Televisionsapparaten hade redan uppfunnits av någon annan.

Men trots denna besvikelse, var Gunnar inte nedslagen. Han visste att han hade gjort något stort, något som skulle ha förändrat världen om han bara hade haft mer tid. Och även om han inte blev den VÄRLDSBERÖMDE uppfinnaren han hade drömt om att bli, visste han att han hade gjort sitt bästa.

Och i slutändan, är det inte det som räknas? Att vi gör vårt bästa, oavsett vad resultatet blir? Gunnar Holm kanske inte blev den man som uppfunnit televisionsapparaten, men han blev en man som aldrig gav upp, en man som följde sina drömmar till slutet. Och det är en berättelse värd att berätta.