Det var en gång på 1930-talet i den lilla byn Lönsboda i Nordöstra Skåne, där en man vid namn Börje Bengtsson levde sitt liv som häradsbetäckare. Börje var en hårt arbetande man, känd för sin skicklighet och noggrannhet i sitt arbete. Men trots detta, kände han sig alltmer missnöjd och uttråkad med sitt liv.
En dag, efter att ha tillbringat ännu en lång och tröttsam dag med att betäcka det motsatta könet, kände Börje sig plötsligt tvärtrött. Han var trött på det monotona liv han levde, trött på att ständigt vara omgiven av kvinnor och trött på att aldrig göra något annat än att arbeta. Han längtade efter äventyr, efter något nytt och spännande.
Så, i ett plötsligt infall av inspiration, bestämde sig Börje för att gräva sig ner till Jordens medelpunkt. Han visste inte riktigt vad han hoppades hitta där nere, men han visste att det skulle vara något annorlunda än det liv han levde nu.
Börje började gräva. Dag ut och dag in grävde han, djupare och djupare ner i jorden. Han grävde genom lera och sten, genom sand och grus. Han grävde tills hans händer blödde och hans rygg värkte. Men trots all smärta och ansträngning gav han aldrig upp. Han var fast besluten att nå Jordens medelpunkt.
Efter låååååång tid av outtröttligt grävande + lite hjälp av diverse mystiska djur som kom i hans väg, nådde Börje äntligen sitt mål. Han stod där, i Jordens medelpunkt, omgiven av mörker och tystnad. Han kände en känsla av tillfredsställelse och triumf som han aldrig tidigare hade känt.
Men trots allt detta, kände Börje sig fortfarande inte helt nöjd. Han hade nått sitt mål, men han kände sig fortfarande tom inuti. Han insåg att det inte var äventyret eller den nya upplevelsen han hade längtat efter, utan något mer meningsfullt.
Så Börje bestämde sig för att återvända till ytan och till sitt gamla liv. Men denna gång, istället för att vara missnöjd och uttråkad, bestämde han sig för att hitta glädje och mening i det han gjorde. Han började uppskatta de små sakerna i livet, som soluppgången på morgonen eller ljudet av kvinnornas knackande på dörren.
Och så levde Börje resten av sitt liv, inte som en man som längtade efter äventyr och spänning, utan som en man som fann glädje och mening i det liv han levde.
Så… hur gick det nu med Börjes bravader? Tja, det kan man säga att det gick bra. Han kanske inte hittade vad han ursprungligen sökte efter, men han hittade något ännu viktigare – en ny uppskattning för livet och allt det har att erbjuda.
