Läderlappen, även känd som Batman i andra delar av världen, är en karaktär som är känd för sin stränga attityd och sin outtröttliga strävan efter rättvisa. Men även denna mörka riddare har en mjukare sida, särskilt när det kommer till julen. Denna berättelse handlar om hur Läderlappen och hans trogna följeslagare Robin bakar julkakor.
Det var en kall decemberkväll i Gotham City. Snön föll tyst över stadens tak och gator, och alla invånare förberedde sig för den kommande julhelgen. I Wayne Manor var det dock inte lika lugnt. I köket stod Läderlappen, eller Bruce Wayne som han egentligen hette, tillsammans med sin unga följeslagare Robin, även känd som Dick Grayson.
”Robin,” sa Läderlappen med sin djupa röst, ”det är dags att vi bakar julkakor.”
Robin såg förvånat på honom. ”Men Läderlappen,” sa han, ”vi har aldrig bakat julkakor förut.”
Läderlappen nickade. ”Det är sant,” sa han, ”men jag tror att det är dags att vi börjar med några nya traditioner.”
Så de två hjältarna började baka. De blandade mjöl, socker, smör och ägg till en deg och rullade ut den på köksbordet. Med hjälp av olika kakformar skapade de figurer av julgranar, stjärnor och till och med små versioner av Läderlappens berömda emblem.
Medan kakorna gräddades i ugnen, satte Läderlappen och Robin upp juldekorationer runt Wayne Manor. De hängde upp glitter, ljus och julgranskulor, och de satte upp en stor gran i vardagsrummet.
När kakorna var klara, satt de ner vid köksbordet och njöt av sina hemgjorda godsaker. De var kanske inte de mest perfekta kakorna – vissa var lite för brända, andra var lite för mjuka – men det spelade ingen roll. För första gången på länge kände Läderlappen en känsla av lugn och glädje.
”God jul, Robin,” sa han med ett leende.
”God jul, Läderlappen,” svarade Robin.
Och så firade de två hjältarna julen tillsammans, med hjärtan fyllda av glädje och magar fyllda av julkakor. Det var en ny tradition för dem, men det var en tradition som de båda visste att de skulle fortsätta i många år framöver. För även om de spenderade sina dagar med att bekämpa brott, visste de att det också var viktigt att ta tid att njuta av livets enklare glädjeämnen.
