Det var en gång en liten kanin vid namn Lille Skutt. Han var känd för sin snabbhet och smidighet, men också för sin oemotståndliga kärlek till morötter. I hans värld fanns det inget bättre än att sitta i solnedgången och knapra på en saftig morot. Men en dag skulle hans passion för denna orangea läckerhet leda honom till problem.

Bamse, den stora, starka björnen, var också en stor älskare av morötter. Han odlade dem i sin trädgård, och han var mycket stolt över sina grönsaker. Men en dag märkte han att någon hade börjat stjäla hans morötter. Han blev arg och bestämde sig för att ta reda på vem tjuven var.

En natt, när månen lyste klart på himlen, gömde Bamse sig bakom ett träd och väntade. Till slut hörde han ett ljud – det var Lille Skutt som smög in i trädgården. Med snabba hopp plockade han morötterna en efter en och stoppade dem i sin lilla ryggsäck.

Men precis när han skulle hoppa över staketet för att fly, greppade Bamse tag i honom. Lille Skutt försökte kämpa emot, men Bamse var för stark. Han tittade på Lille Skutt med allvarliga ögon och sa: ”Lille Skutt, du kan inte bara ta vad du vill ha. Det är inte rätt.”

Lille Skutt sänkte huvudet i skam. Han visste att Bamse hade rätt. Han hade låtit sin kärlek till morötter ta över, och nu var han fast.

Som straff bestämde Bamse att Lille Skutt skulle sitta och titta på morötter i två veckor utan att kunna komma åt dem. Han fick givetvis vatten och knäckebröd, men INGA morötter. Det var en hård läxa för Lille Skutt, men han visste att han förtjänade det.

Dagarna gick, och Lille Skutt satt där, tittade på de saftiga morötterna och drömde om hur de skulle smaka. Men han rörde dem inte. Han lärde sig att uppskatta vad han hade och att respektera andras ägodelar.

När de två veckorna var över, gav Bamse Lille Skutt en stor morot. ”Du har lärt dig din läxa,” sa han. ”Och jag hoppas att du kommer ihåg den.”

Lille Skutt nickade och tog emot moroten med tacksamhet. Han hade lärt sig en viktig läxa den hårda vägen, men han var glad att han hade fått chansen att göra rätt.

Från den dagen framåt stal Lille Skutt aldrig mer något. Han lärde sig att arbeta för det han ville ha, och han blev en bättre kanin för det. Och även om han fortfarande älskade morötter mer än något annat, visste han nu att det fanns saker som var viktigare – som vänskap och respekt.