Lotta på Bråkmakargatan var en liten flicka med stora drömmar och ännu större äventyrslust. Hon var känd för sin orädda natur och sin outtröttliga energi. Men en dag skulle allt förändras. För första gången i Lottas liv så fick hon se en kniv.
Hennes mamma hade varit väldigt restriktiv med att exponera Lotta för sådana potentiellt farliga saker, men nu skulle lilla Lotta få i uppdrag att skära upp frukostbrödet. Det var ett stort ansvar, och Lotta kände hur hennes hjärta slog lite snabbare i bröstet.
Hon tittade på kniven, den nya bekantskapen, med glänsande ögon. Den glänste i morgonljuset, skarp och farlig. Men det var något mer än bara rädsla som gnistrade i Lottas ögon. Det var en ny låga som tändes inom henne, en längtan efter makt och kontroll.
Och innan dagen var slut hade hon haft ihjäl hela sin familj och hälften av alla som bodde på Bråkmakargatan. Det var som om en ond ande hade tagit över henne, drivit henne till att begå dessa fruktansvärda handlingar.
Hur i allsin dar och vid heliga guds moder och hennes hantlangare – HUR KUNDE DETTA HÄNDA? Hur kunde lilla Lotta, den oskyldiga flickan från Bråkmakargatan, bli en mördare?
Det var en fråga som skulle hemsöka invånarna på Bråkmakargatan för resten av deras liv. De skulle aldrig glömma den dagen då Lotta, med kniven i hand, förvandlades från en oskyldig flicka till en kallblodig mördare.
Men kanske var det inte Lotta som var skyldig. Kanske var det kniven, det farliga verktyget som hade väckt något mörkt inom henne. Eller kanske var det samhället, som hade lagt för mycket ansvar på en liten flickas axlar.
Oavsett vad svaret var, skulle Bråkmakargatan aldrig bli densamma igen. Och Lotta, den lilla flickan med de stora drömmarna, skulle för alltid vara känd som Lotta på Mördargatan.
