Det var en gång en hjälte som alla kände till, en man av stål, en symbol för rättvisa och mod. Han var Stålmannen, den oövervinnelige beskyddaren av de svaga och oskyldiga. Men även hjältar kan göra misstag, och det var precis vad som hände på den ödesdigra dagen.
Stålmannen hade just avslutat en hård dag med att bekämpa brott och rädda liv. Han var trött men nöjd med sitt arbete. Men precis när han trodde att han kunde ta en välförtjänt paus, hörde han ett skrik på hjälp. Det var en dam i nöd.
Stålmannen tvekade inte. Han visste att varje sekund räknades när det gällde att rädda liv. Så utan att tänka två gånger, rusade han till sin garderob för att byta om till sin Stålmansdräkt. Men i sin brådska glömde han något viktigt – den nedre delen av dräkten.
Så där flög han iväg, i bara sina kalsonger, omedveten om sitt klädmässiga missöde. Men det dröjde inte länge förrän han blev stoppad av sedlighetspolisen. De var chockade över hans brist på anständighet och beordrade honom att klä på sig ordentligt innan han fortsatte med sina hjältedåd.
Men medan Stålmannen argumenterade med polisen, tickade tiden iväg. Och damen i nöd, som han hade rusat för att rädda, mötte ett fruktansvärt öde. Hon blev attackerad av en alligator och dog en ohygglig död.
När Stålmannen äntligen fick reda på vad som hade hänt, var det för sent. Han kände en djup sorg och skuld över att han inte hade kunnat rädda damen i nöd. Han insåg att hans brådska och brist på uppmärksamhet hade kostat ett oskyldigt liv.
Från den dagen svor Stålmannen att aldrig låta något distrahera honom från hans uppdrag att skydda de oskyldiga. Han lärde sig en hård läxa om vikten av att vara noggrann och uppmärksam, även i de mest stressiga situationerna.
Och så fortsatte Stålmannen att kämpa för rättvisa, men med en ny förståelse för sitt ansvar. Han bar alltid minnet av damen han inte kunde rädda som en påminnelse om vad som står på spel. Och trots sin sorg och skuld, fortsatte han att vara den hjälte som världen behövde – en man av stål, men också en man med ett hjärta.