Det var en gång en fisk som var så rädd att han skakade i sina fenor. Hans namn var Börje, och han var inte bara rädd, han var VÄRLDENS RÄDDASTE FISK.
Börje bodde i munnen på en bläckfisk, vilket kanske låter som en märklig plats att bo på, men för Börje var det den säkraste platsen i hela havet. Han hade alltid varit rädd för allt – för stora vågor, för små vågor, för andra fiskar, för sjögräs… listan kan göras lång. Men mest av allt var han rädd för att bli upptäckt.
Men nu hade det otänkbara hänt. Grönländska forskare hade lyckats lokalisera honom. De hade till och med gett honom ett namn: Världshistoriens hittills räddaste fisk. Börje kunde inte tro det. Han ville bara vara ifred, gömma sig i sin bläckfisks mun och leva sitt liv i lugn och ro.
Men nu var han känd över hela världen. Alla visste vem han var. Alla visste att han var räddare än Rädda Willy, den berömda valen som också var känd för sin rädsla.
Börje visste inte vad han skulle göra. Han kunde inte bara flytta till en annan bläckfisks mun – alla skulle fortfarande veta vem han var. Och han kunde inte bara sluta vara rädd – det var ju det som definierade honom.
Men kanske, tänkte Börje, kanske det inte var så illa att vara känd. Kanske det till och med kunde vara bra. Kanske andra rädda fiskar skulle se honom som en förebild, som någon att se upp till. Kanske de skulle tänka: ”Om Börje kan klara av att vara världens räddaste fisk, då kan jag också klara av att vara rädd.”
Och så bestämde sig Börje för att omfamna sin rädsla. Han bestämde sig för att vara stolt över vem han var, över att vara världens räddaste fisk. Och kanske, bara kanske, skulle han till och med kunna hjälpa andra fiskar att göra detsamma.
Så nästa gång du ser en skakande liten fisk i havet, tänk på Börje. Tänk på hur modig han är som vågar vara rädd. Och kom ihåg: det är okej att vara rädd. Det är okej att vara VÄRLDENS RÄDDASTE FISK.
