Det var en gång en mäktig lejonkung som regerade över den vidsträckta savannen. Hans namn var Lejonkungen, och han var känd för sin styrka, sitt mod och framför allt, sin magnifika man. Men en dag började Lejonkungen märka att hans vackra man började tunnas ut. Han tappade manen på grund av en mystisk sjukdom.

Lejonkungen blev först förvirrad, sedan orolig. Han hade alltid varit stolt över sin man, och nu var den på väg att försvinna. Han visste att utan den skulle han inte längre ses som kungen av savannen. Han behövde en lösning, och snabbt.

Efter mycket övervägande kom han på en idé: han skulle skaffa en peruk! Det var inte den mest traditionella lösningen, men det var den enda han kunde komma på. Så han begav sig till savannens frisör, en skicklig schimpans vid namn Chimpans-Chic.

Chimpans-Chic lyssnade på Lejonkungens problem och nickade förstående. ”Jag har precis vad du behöver,” sa hon och gick till ett hörn av sin salong där hon plockade fram den mest magnifika peruk Lejonkungen någonsin sett. Den var gjord av de finaste stråna från savannens gräs och färgad i de mest levande nyanserna av guld.

Lejonkungen satte på sig peruken och kände genast hur hans självförtroende återvände. Han såg sig själv i spegeln och kunde inte hjälpa att le. Han såg ut som en kung igen.

Men när han återvände till savannen, var han fortfarande orolig. Skulle de andra djuren acceptera honom med hans nya man? Skulle de fortfarande se honom som deras kung?

Till hans överraskning märkte han snart att de andra djuren inte bara accepterade honom, utan också beundrade hans nya man. De tyckte att det var modigt av honom att hitta en lösning på sitt problem, och de respekterade honom ännu mer för det.

Så Lejonkungen lärde sig en viktig läxa den dagen: det är inte hur du ser ut på utsidan som gör dig till en kung, utan hur du agerar och behandlar andra. Och med sin nya peruk och sitt förnyade självförtroende fortsatte Lejonkungen att regera över savannen med stolthet och värdighet.

Och om någon någonsin ifrågasatte hans auktoritet, skulle han bara peka på sin peruk och säga: ”En riktig kung är inte rädd för att byta frisyr!” Och alla skulle skratta och nicka i samförstånd, för de visste att Lejonkungen var den bästa kungen de någonsin haft.